Ragdollklubben

  • Increase font size
  • Default font size
  • Decrease font size

Avel och Hälsa
Mentorskap

Behöver du en mentor?

Många kattägare har nog någon gång funderat på att låta sin katt få ungar. Att ha bebisar att mysa med är något av det underbaraste som finns. Eftersom det är ett stort ansvar att vara uppfödare måste du först skaffa dig den kunskap som krävs. Här kan en avelsmentor komma in i bilden.

Du kan läsa dig till väldigt mycket numera men erfarenhet måste du själv införskaffa, gärna med råd och stöd av andra uppfödare. Om du köper en kattunge till avel och uppfödaren vill bli din mentor, kan vägen bli lätt in i avelsvärlden. Tyvärr är inte alla så lyckligt lottade och i dessa lägen är en avelsmentor ovärderlig!

Innan du beslutar dig för att bli uppfödare måste du ställa dig följande frågor:

    • har jag den tid som krävs för att bli en uppfödare?
    • har jag tillräckligt god ekonomi för att kunna bli uppfödare?
    • kommer jag att kunna sälja kattungarna?
    • är jag villig att lära mig det som krävs för att kunna vara en seriös uppfödare?

Om du svarar ”ja” på ovanstående frågor har du goda förutsättningar att bli en bra uppfödare.

Vilken hjälp kan du då få av en mentor?
Funderar du på att köpa en avelskatt? Äger du redan en ragdoll som du vill para men saknar erfarenhet av uppfödning eller har du kanske redan haft en kull men känner dig osäker i din roll som uppfödare? Behovet av mentorskap varierar beroende på bakgrund. Om du önskar hjälp av en mentor, skriv då ett mail till mentor@ragdollklubben.com och berätta om vad du vill ha hjälp med. Då har vi lättare att förstå vilka behov du har och kan förmedla en lämplig kontakt.

Vad händer sedan?
Din mentor kontaktar dig sedan och tillsammans diskuterar ni igenom dina planer. Många frågor brukar dyka upp vartefter och ni fortsätter att hålla kontakt, oftast via mail eller sms men vissa föredrar telefon- och/eller personliga möten. En mentor ger råd och stöd men det är du som gör jobbet, bl.a. tar du del av den informativa texten, som finns här på Ragdollklubbens hemsida. Vi måste gemensamt se till att avla sunt och långsiktigt och få stopp på blandrasavel och annan uppfödning där stamtavla saknas.

Ragdollklubbens mål är att bibehålla rasen som den sunda, friska, stora, vänliga och vackra katt den är idag.

// Mentorsgruppen
PS. Vi kommer även att kunna erbjuda utställningsmentorer när utställningarna är igång igen. D.S.

 
Parasiter - läsning främst för dig som bedriver uppfödning

Parasiter lever i eller på andra levande organismer, tar sin näring från dem och kan orsaka stor skada.  

Katter är inte anpassade för flockliv och kan lätt bli stressade i miljöer där det finns många individer t.ex. i större uppfödningar eller på utställningar. Stressen påverkar kattens immunförsvar på ett negativt sätt, vilket leder till att den inte har samma möjlighet att skydda sig mot t.ex. smittor.   

Det finns några viktiga saker som man bör tänka på för att undvika smitta bland sina egna katter:  

  • att man vid införskaffandet av en ny katt bör hålla den i karantän under minst 3 veckor, gärna i någon annans hem, där det inte finns andra katter. Än viktigare är karantänvistelse i de fall där katten är importerad eftersom vissa smittor är vanligare i andra länder. Det är också lättare att bedöma kattens övriga hälsotillstånd under en karantänvistelse. 
  • att både hon- och hankattägare har ett nytaget negativt parasittest när man står i begrepp att låta para sin katt. 
  • att man vid utställning tar med sin egen vippa, och inte låter andra klappa katten utan att noga ha tvättat sina händer innan. Många låter sina katter, som har varit på utställning, sitta i karantän någon vecka innan de släpps ihop med övriga katter. 

Parasiterna som man oftast hör talas om är Giardia och Tritrichomonas Foetus


Giardia infekterar tunntarmen där näring tas upp.  
Symtomen är diarré och ibland kräkningar, som oftast kommer i skov. Detta leder till minskad tillväxt hos kattungar och till viktförlust hos vuxna katter. Giardia är svår att städa bort och kan överleva väldigt länge i de flesta miljöer. Om man får in Giardia i sitt katteri, bör man vända sig till veterinär för provtagning och fastställande av diagnos.  Saneringen ska ske på rätt sätt, parallellt med själva behandlingen. 
Vill du veta mer om Giardia
smittvägar, symtom, diagnos och behandling, ta del av SVAs senaste rön; Länk


Tritrichomonas foetus, infekterar grovtarmen. 
Avföringen är ko-mocke liknande och har slemmiga stråk. Den har också en väldigt säregen lukt och symtomen kommer i skov. 
Tritrichomonas överlever inte länge utanför kattens kropp. 
Behandlingen är komplicerad, då medicinen är ett licenspreparat*.
Substansen är giftig, cancerframkallande och kan orsaka fosterskador. Den kan också ge neurologiska biverkningar. 
Ronidazol heter det enda preparat som finns tillgängligt idag. Obehandlad infektion innebär troligen att katten kommer vara smittbärare livet ut. 

Vill du veta mer om Tritrichomonas foetus
smittvägar, symtom, diagnos och behandling, ta del av SVAs senaste rön; Länk


Hur testar du din katt? 

SVA, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, har mycket och lärorik information. Här finns också remisser och instruktioner om hur du gör för att skicka in avföringsprov för parasiter. Svar brukar komma inom ett par dagar.
Tänk på är att skicka in provet i början av veckan, så att det inte blir liggande över en helgen. SVA analyser: Länk 
 
Hos SVA hittar du numer också alltid test för Cryptosporidium i paketbeställningarna för mag-tarm parasiter.  

Cryptosporidium är i Sverige fortfarande en ovanligt förekommande smitta bland katter. Däremot har flera kommuner fått sitt vatten infekterat under 2000-talet med magsjuka som följd. Veterinärer är oroliga för att denna parasit skall få fäste i kattbesättningar. 

Använd föjande blankett, som skickas med för beställning av analys: Länk

Det finns snabbtester för Giardia.  
Dessa hittar du enkelt om du googlar på: snabbtest Giardia 

Ytterligare intressant läsning: 
Rekommendationer vid parasitorsakade diarréer i kattbesättningar; Länk

Vid eventuella frågor angående tester och parasiter kontakta Ragdollklubbens avel/hälsogrupp. 


* Licens kan beviljas efter särskild prövning av Läkemedelsverket om det finns behov som inte kan tillgodoses av godkända läkemedel. 

 
Dvärgväxt

DVÄRGVÄXT HOS RAGDOLL


EN NY UPPTÄCKT

Under åren 2015-2016 blev ragdolluppfödare runt om i landet både bekymrade och oroade, då det började dyka upp
någonIng nytt - en defekt - hos ragdollungar i flera olika kullar. Det föddes kattungar som inte utvecklades normalt, de växte
inte som sina syskon utan blev mycket mindre, och de fick en annorlunda mer kompakt och dvärglikt utseende. De flesta av
de drabbade kattungarna fick rikIgt svåra symtom under sin uppväxt vilket gjorde att de inte överlevde.

DVÄRGAR

De här annorlunda små kattungarna, vilka uppfödarna började kalla för dvärgar, hade olika symtom i varierande allvarlig
grad, men gemensamt för dem alla var att de inte utvecklades normalt. De kattungar som drabbades svårast av dvärgväxt
dog i tidig ålder eller fick avlivas då lidandet är oerhört stort för dvärgarna.


UPPFÖDARNAS KAMP

Där och då började en lång och mödosam resa för uppfödarna, en kamp för att försöka förstå vad dvärgväxt var för
någonIng? Man började kartlägga var det kommer ifrån och fundera ut hur man skulle kunna undvika att drabbas av
dvärgväxt på sina kattungar i kommande kullar. Ett gediget arbete startade för att lära sig mer om vad det var som hände i
rasen.

Flera uppfödare gjorde olika tester för åkommor som de redan kände till att det fanns, tex sköldkörtelrubbning. Men inget
av det man testade för stämde riktigt in på de drabbade dvärgarna.

PG

Många diskussioner fördes och uppfödare försökte kartlägga problemet. Genom att studera stamtavlorna på dvärgarna kom
man fram Ill en gemensam nämnare i stammen på alla de drabbade kattungarna, och det var en ragdollhona vid namn
ES*Patriarca Gucci.

När man talar om dvärgväxt hos ragdoll, brukar man förkorta Patriarca Guccis namn och benämna henne kort och gott som
”PG”. Hon är född 2001 och var i avel i Danmark för många år sen. Hon var en fullt frisk och vacker ragdoll som levde länge
och själv inte hade några som helst symtom eller problem med dvärgväxt. Hon fick fina avkommor som gick vidare i avel.

PROBLEM MED PG-AVEL

Från början gick det bra att avla med PG-linjerna (med katter som har PG i stamtavlan), man fick fram vackra katter som blev
väldigt omtyckta och eftertraktade, och som även premierades av domarna på utställningar. Linjerna blev populära bland
många uppfödare.

Men allt eftersom generationerna gick, och PG kom allt längre bak i stamtavlan på avelskatterna, så började det göras fler
och fler parningar där man ”dubblerade PG”, dvs parade en hona med PG bak i sin stamtavla med en hane som också hade
PG i stammen. Man fick då ofta fram breda, rikIgt snygga, robusta kattungar, som var lugna och goa i temperamentet, och
många av dessa gick rikIgt bra på utställning också.

Det hade nu gått så pass många generaIoner att inavelsgraden inte längre blev så hög när man dubblerade PG (dvs
linjeavlade på PG) så det började göras fler och fler såna parningar. Men när nu uppfödare började linjeavla mer frekvent på
PG för att få fram just dessa snygga katterna, så uppstod det svårigheter. Man började få stora problem i sin avel och de
nämnda dvärgarna började födas i kullarna. Små dvärgväxta ragdollungar som var enormt typade, gulliga och lugna, men
som var allvarligt defekta, led svårt och hade många allvarliga symtom.

SYMTOM HOS RAGDOLLUNGAR DRABBADE AV DVÄRGVÄXT:

•  Från födseln ser man ingen större skillnad på dvärgar och normala kattungar, men redan runt 2 veckors ålder kan
man ofta se att kattungen med dvärgväxt inte är lika livlig som sina syskon.

•  Man kan oftast också uppleva att dvärgarna är mer stumma i kroppen redan från 2-3 veckors ålder.

•  Vid 4-5 veckors ålder blir skillnaderna mer märkbara och syskonen ökar betydligt mer i både vikt och
akIvitetsnivå.

•  Det går också att vid ca 4-5 veckors ålder se att bakbenen inte har ett normalt rörelsemönster, vilket visat sig bero
på problem från höfterna.

•  Vid 7-9 veckors ålder ser man en markant skillnad mellan dvärgarna och deras normala kullsyskon, dvärgarna är
mycket mindre och har korta ben, kort bred stum kropp, väldigt kort svans, små och framåiltade öron, ett brett
huvud med kort nos och mörka blå ögon, de har ofta små tassar och mer outvecklade bakben som ger en säregen
långsam och vaggande gångstil.

•  Dvärgarna drabbas av svåra problem med förstoppning pga dåliga tarmrörelser, vilket ofta slutar med total
förstoppning och därmed dödlig utgång. Dvärgarna blir vanligtvis inte äldre än 12-16 veckor gamla.


SAMARBETE, INFORMATION OCH GEMENSAMMA AVELSRÅD

Ragdolluppfödarna som drabbades av problemen med dvärgväxta kattungar började prata om det och dela med sig av sina
svåra upplevelser med dvärgar till sina uppfödarkollegor.

Uppfödarna samarbetade kring den nya dvärgväxtproblematiken i rasen. Man inventerade antalet födda dvärgar, kartlade
linjer, delade filmer och bilder på dvärgarna i uppfödarnas facebook-grupp man startat just för detta ändamålet, man delade
med sig av olika tester och behandlingar man provat, man funderade tillsammans både på problemet och dess lösning och
vad man skulle kunna tänka på i sin avel för att undvika att drabbas.

Rasringen SRC (Scandinavian Ragdoll Club) skrev sedan både rekommenderade avelsråd på sin hemsida, vilka gillades och
följdes av många uppfödare, medan andra inte riktigt velat ta dem till sig, och även omfattande information om dvärgväxt
med utförlig beskrivning av dvärgar illustrerade med filmer och foton så att alla som vill kan gå in och se och lära sig mer.
HÄR finns den informaIonen.

PROJEKT DVÄRGVÄXT

Till många uppfödares stora glädje antog SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) utmaningen, efter förfrågan om hjälp år 2016
från några uppfödare, och startade upp forskning på dvärgväxt hos ragdoll. Det var forskaren Jeanette Hansson som tog sig
an forskningsprojektet ”Projekt Dvärgväxt” med ambiIonen att försöka lokalisera den felande genen som gav dvärgväxt hos
ragdollungar. Målet var att hitta genen för att kunna ta fram en gentest, som uppfödarna skulle kunna använda för att se om
deras avelskatter bar på genen för defekten eller ej.

Rasringarna och många uppfödare bidrog med pengar till projektet för att forskningen snabbare skulle komma igång. Stöd
anslogs även från Agrias och SKKs forskningsfond.

Under projektets gång har ett stort antal uppfödare hjälpt till genom att skicka in blod och DNA från drabbade katter och
från de katter som är konstaterade bärare av genen, samt från katter både med och utan PG i linjerna.

DVÄRGVÄXT-GENEN LOKALISERAD OCH GENTESTET KLART

Glädjen och lättnaden var stor bland ragdolluppfödare världen över, när så slutligen besked kom från SLU hösten 2020, efter
3 års arbete med Projekt Dvärgväxt, att man funnit genen och att ett fungerande gentest tagits fram, med vars hjälp man
kunde se om en avelskatt bar på dvärgväxt eller ej.

Tyvärr kom sedan inte gentestet ut på marknaden såsom utlovat, och forskningsrapporten publicerades inte heller, utan
tiden gick och Projekt Dvärgväxt ”las på is” och det blev tyst från SLU om resultaten från Projekt Dvärgväxt.

Nu, hösten 2021, har 1 år gått sedan rapporten och testet var klart och världens ragdolluppfödare väntar forlarande på att
få ta del av resultatet och dna-testet.

Kommer det att komma ett gentest? Kommer vi att få ta del av forskningsrapporten och resultatet av den 4 år långa
forskningen på dvärgväxt hos ragdoll? Frågorna är många och vi uppfödare väntar fortfarande på svaren.

Ragdollklubben jobbar i nuläget akIvt för att få svar på frågorna och hoppas kunna publicera mer informaIon om Projekt
Dvärgväxt senast i december 2021 i klubbIdningen Nya Trasdockan nr 2-3, vilken planeras ges ut då.

VÄL SPRIDDA LINJER

Avelsråden som SRC publicerade har funnits i flera år, och har även delats internationellt. Informationen om dvärgar har
funnits tillgänglig länge och många av uppfödarna har försökt informera om dvärgväxt för uppfödare i hela världen under
många år.

Men PG-linjerna har varit populära lång Id och har avlats på i många år och i många kattgenerationer innan
dvärgväxtproblematiken upptäcktes, så de har tyvärr hunnit fått väldigt stor spridning i rasen världen över. Alla uppfödare
behöver nu verkligen tillsammans hjälpas åt att inte sprida PG-linjerna än mer.

Ragdollklubben rekommenderar i nuläget, när det tyvärr inte finns något tillgängligt dna-test för dvärgväxt, följande
avelsråd:

RAGDOLLKLUBBENS AVELSRÅD ANGÅENDE DVÄRGVÄXT

•  Para inte två katter som har PG i stamtavlan. 

Inte ens om PG finns långt bak i stamtavlan. Tänk på att du behöver gå igenom både den tilltänkta honans och
hanens stamtavlor fler generatoner tillbaka än vad du ser på deras pappersstamtavlor.

•  Sälj inte katter till avel som har PG i stamtavlan.

Alla vi uppfödare behöver hjälpas åt för att inte sprida dvärgväxtgenen vidare i vår ras. Avelsrådet i dagsläget är
att inte sälja katter med PG i stamtavlan till avel utan att endast spara själv och avla med försiktighet då vi tyvärr
inte har något gentest att tillgå för att se vilka av PG-katterna som är bärare av dvärgväxt.

•  Du som letar avelskatt, undvik att köpa katt med PG i stamtavlan till din avel.

Katter med PG i linjerna kan vara bärare av defekten dvärgväxt oavsett hur många generationer bak i stamtavlan
PG finns. Vi behöver hjälpas åt att avla på genetiskt friska linjer och dvärgväxt är en av defekterna vi inte vill ska få
mer spridning i rasen. Vår rekommendation är att leta efter en bra, rastypisk katt med PG-fria linjer som är efter
hälsotestade föräldrar.

•  Gör parningar som är fria från potensiella bärare av dvärgväxt.

Vi uppmuntrar våra uppfödare att avla mer på helt PG-fria linjer, dvs att se till att varken honan eller hanen har PG
i sina stamtavlor.
Vi behöver hjälpas åt att göra fler parningar med rastypiska friska katter som är från helt PG-fria linjer
på båda håll, för att värna om en bra
genetisk hälsa i vår ras! Och om vi inte skulle få tillgång till ett test, så kommer vi
att arbeta för ett avelsprogram där vi aktivt jobbar oss bort 
från genen.

•  När du säljer katter till avel: informera dina köpare noga om dvärgväxtproblematiken som finns i rasen.

Berätta för din köpare om avelsråden, om vikten av att göra parningar fria från PG i stamtavlorna så de tänker på
att välja en katt med PG-fria linjer att para sin katt med, och hänvisa dem gärna till vår hemsida https://
www.ragdollklubben.com för att läsa den här infon om dvärgväxt hos ragdoll.

SÅ SÖKER DU EFTER PG - ES*Patriarca Gucci - I DIN KATTS STAM, ELLER I EN PARNING DU
PLANERAR

Du går in på SVERAK FindUs, https://stambok.sverak.se/ och söker fram din katt, eller honan och hanen du vill para ihop.

Klicka dig tillbaka på deras stamtavlor och sök efter honan ES*Patriarca Gucci. Det kan hända att du behöver klicka dig
tillbaka ända till åren 2002-2003.

På PawPeds kan du också klicka dig tilllbaka i stamtavlorna, eller också gå in på deras sökfunkIon och söka på namnet
Patriarca Gucci.

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ

Alla katter som har PG i sin stamtavla kan tyvärr vara potensiella bärare av dvärgväxt, dvs de kan bära på den defekta gen
som vi vill undvika att sprida vidare i vår ras.

Följ våra rekommenderade avelsråd för att undvika att sprida dvärgväxtgenen.

FRÅGOR?

Har du frågor, eller tips – även anonyma tips är välkomna, har du kanske drabbats av dvärgväxt och vill dela med dig och/
eller vill prata om det, vill du veta mer eller bara undrar över något så är du välkommen att kontakta oss i Ragdollklubbens
Avels- och Hälsoråd. (avelohalsa@ragdollklubben.com)

 

 

 
Fetma hos ragdoll

Det händer att vi får kontakt med olyckliga ragdollägare som varit hos sin veterinär och fått höra att deras katt är överviktig!
Inte sällan rör det sig om kastrerade ungkatter.
Ragdollen är en stor och till typen kraftig kattras och det kan vara svårt att ge råd över mail. 
Vi vill ge dig möjlighet att förstå när din katt närmar sig riskzonen för överviktig till fet och länkar till Royal Canins Body Condition Score som ger en bra förklaring till hur du kan läsa av din katt.

Body Condition Score

 

 
B-blod

Precis som människan har katter olika blodgrupper men de har inte samma blodgruppssystem (ABO och Rhesus) som vi.

På ytan av de röda blodkropparna finns olika proteiner som kallas för blodgruppsfaktorer. Blodgruppsfaktorerna är ärftliga och gör att vi har olika blodgrupper. I de olika blodgruppernafinns vanligtvis antikroppar mot andra typer av blod än det egna. Antikroppar finns i råmjölken hos digivande katter. De kan ställa till allvarliga problem för kattungarna (och även vid blodtransfusioner). Om kattungen har en annan blodgrupp än kattmamman, förstör mammans antikroppar kattungens blodkroppar (hemolys) om den får i sig dessa via modersmjölken. På katt känner man idag till tre olika blodtyper. A, B och AB.

Kattens blodgrupper
A-TYP
Detta är den vanligaste blodgruppen. Om kattmammans blod är avA-typ, blir det inte några "problem" för  kattungarna. A-blod nedärvs dominant över B.

B-TYP
Denna blodtyp är ovanligare än genomsnittet men det innebär inte att blodet är defekt. B-blod förekommer hos alla raser men är vanligare i vissa. Man uppskattar B-blodet hos somali och abessinier till ca 20% generellt över rasen. B-blod har antikroppar mot A-blod och kan därför ställa till problem inom aveln.

AB-TYP
Detta är den ovanligaste typen. Den finns hos ca 1 % av katterna och skall inte förväxlas med A-typ. AB är en egen blodtyp.

Neonatal isoerytrolys (hemolys, sönderfall av de röda blodkropparna hos nyfödda)
Om din avelshona har blodgrupp A och paras med en hankatt med samma blodgrupp, kommer du att få en kull välmående kattungar. Detsamma gäller om samma hona paras med en hankatt med blodgrupp B (A-blod nedärvs dominant över B). A-katter har mycket få - eller inga alls - antikroppar mot blodgrupp B. Om honkatten däremot har blodgrupp B och paras med en "A-hane", blir det problem. Det som då händer är att honan normalt föder sin kull, men tyvärr "förgiftar" hon sina små via  råmjölken, eftersom hon har antikroppar mot hanens främmande blodgruppsfaktorer (A-blodet). Dessa antikroppar kan inte passera moderkakan till den ofödda ungen men när ungen väl är född, får den genom modersmjölken i sig dessa. Under kattungens 48första timmar kan antikropparna, via kattungens tarmsystem, tas upp i kattungens blod. Antikropparna bryter då ned ungens röda blodkroppar, vilket oftast leder till kattungens död inom några dagar. Detta kallas neonatal isoerytrolys.
Symtom: brunröd urin, gulaktiga slemhinnor, trötthet och ovilja att dia men kattungen kan också dö plötsligt utan att ha haft några synliga symtom alls. I de lindrigaste fallen kan kattungen få kallbrand i svansen och svanstippen torkar bort. De kattungar som insjuknat kan mycket sällan räddas. Även om ungarna, som visat symtom, genast åtskiljs från sin mamma och stödmatas, är det mycket osannolikt att de tillfrisknar. Eventuellt kan deras liv förlängas med några dagar.

Vad göra?
För att slippa obehagliga upplevelser i form av att till synes friska ungar dör efter ett till två dygn, skall man blodgruppera sin avelshona innan parning. Man bör även kontrollera att den tilltänkta hanen har en passande blodgrupp. Det är en billig investering.

Genetik kring Neonatal isoerytrolys
Blodgrupperna nedärvs enligt Mendels lagar*. Blodgruppen A består av AA eller Ab och B-blodgruppen av bb. Om du parar din B(bb) hona med en A-hane (AA) kommer alla ungarna att insjukna, eftersom ungarna då till 100% får blodgrupp A. Ungarna får då via modersmjölken antikroppar mot den blodfaktor de ärvt av sin far. Om hanen är A (Ab) kommer ungarna att till 50% att insjukna då deras blodgrupper blir A (Ab) och 50 % förblir friska med blodgruppen B(bb).

Vad gäller?
Jordbruksverket meddelade, den 24 mars 2015, vid ett möte med SVERAKs representanter att från och med den 24 mars 2016 stängs möjligheten att utan särskilda skäl** söka dispens för parning i de allra flesta fall mellan hona med blodgrupp B och hane med blodgrupp A. 

*Mendels första lag gäller fördelningen och kombinationen av de dubbla arvsfaktorerna för en egenskap i avkomman. Mendels andra lag säger att arvsmassan är uppdelad i enheter, vilka ärvs oberoende av varandra och kombineras slumpvis vid nedärvningen.

**Kan möjligen gälla raser där avelsbasen är mycket begränsad, dit hör inte ragdoll.

 

Underkategorier

DMC Firewall is developed by Dean Marshall Consultancy Ltd